Våffeldagen!
En våffla är en sorts bakverk. Ordet anses komma från tyskans wabe, honungskaka, men sattes antagligen av förfäder i samband med Vår Fru (Jungfru Maria). Våfflor är än idag i en stor del av Sveriges hushåll en vanlig rätt på Våffeldagen, d.v.s. Jungfru Marie bebådelsedag.
Våfflor görs av en smet som i grunden består av mjöl, vatten och/eller mjölk och/eller grädde samt smör. Många varianter finns. Det finns även recept som inkluderer t ex ägg eller jäst. Smeten gräddas i särskilda våffeljärn. Dessa, numera vanligen elektriska, apparater är tvådelade på ett sådant sätt att våfflan gräddas på båda sidorna samtidigt. Formen på våfflan är fyrkantig eller rund, större våffeljärn producerar ibland fem sammanhängande hjärtformiga våfflor, som är lätta att lösgöra från varandra.
Våfflor bör vara lätta och frasiga, det är i mångt och mycket frasigheten som skiljer en våffla från en pannkaka. Med sylt, bär och/eller vispad grädde är våfflor en omtyckt maträtt.
Ibland serveras våfflor i speciella våffelstugor, speciellt i fjällen.
Våffla kan även beteckna det konformade rån som används som glasstrut. För tillverkning av rån används rånjärn.
Våfflor är ingen nymodig mattradition, utan är kända i Sverige sedan 1600-talet. Det är egentligen ett slarvigt uttal av helgdagen "Vårfrudagen" som har skapat våffeldagen.
Har man 4000:- över så kan man laga våfflor i detta snygga våffeljärn från Kictchen Aid
